Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tar varje år fram en tematisk rapport om ungas levnadsvillkor, i år med fokus på ungas samhällsengagemang.
Rapporten visar på en engagerad ungdomsgeneration, och inget tyder på att intresset eller deltagandet bland unga minskat över tid.
Dock berättar unga, som MUCF intervjuat, att de känner oro för att utsättas för hot och hat, när de engagerar sig. En del låter därför bli att ta ställning i vissa frågor, eller på vissa plattformar. Andra tycker att politik är svårt, att de inte kan identifierar sig med ett enskilt parti, eller har en negativ bild av politik eller politiker.
Skolan spelar en viktig roll för ungas politiska intresse. Ändå berättar de politiska ungdomsförbunden, att det är relativt vanligt, att skolor inte bjuder in till, eller tillåter besök. Ofta begränsas besöken till endast en dag per år, eller i anslutning till valår.
- Fokusrapporten visar att det idag inte finns tillräckliga ingångar på skolorna, för unga som vill engagera sig partipolitiskt. Det är oroväckande. Utan unga i politiken så hotas demokratin, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.
Skillnader mellan olika grupper
Det finns stora skillnader mellan olika grupper av unga. Det är vanligare att tjejer, unga med svensk bakgrund, unga med föräldrar som har högre utbildningsnivå, hbtqi-personer och unga i storstäderna tillhör gruppen högengagerade.
Det är vanligare att killar, unga med utländsk bakgrund, unga med föräldrar som har kortare utbildning, unga på landsbygder och unga med funktionsnedsättning tillhör gruppen lågengagerade.
MUCF bedömer att det krävs ett långsiktigt arbete för att öka ungas engagemang och deltagande i demokratin.
Myndigheten föreslår därför, att sänkt rösträtt till 16 år, införs på prov i utvalda kommuner 2026 och 2030.
Läs rapporten ”Vilja att förändra – Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” på mucf.se
